Radiosongs presentation:
“This blog is written by Angelina Belle Bergenwall. I like Quentin Tarantino, nicely printed magazines and the sky after rain. And also, I take photos.”
Jag tolkar bloggen som en anslagstavla för känslor och hennes konstnärliga uttryck, en envägskonversation, ett galleri eller en vernissage där man gärna vilar ögonen och tar del av de hon vill visa upp.
Kissies presentation:
”Hej. Jag heter Alexandra Nilsson men är mer känd som ”kissie”. Ni har säkert hört om mig via tidningar och andra sammanhang i media. Tar ni er tiden att följa min blogg får ni känna mig, Alexandra bakom alla rubriker.”
Jag tolkar bloggen som en sorts dagbok, här skriver hon om sitt liv och sina åsikter. Allt från senaste väskan till festerna till vad hon tycker om kropp och själ.
Generellt känns kisseis blogg stökigare p.g.a detaljerna som inte riktigt estetiskt klaffar med varandra. t.ex. Vi har en svart linkboard med typsnittet Arial under headern, efter de har vi ett grått fält för varje inlägg där de står inläggets namn där typsnittet är Georgia i kursiv och fet. Under i samma grå ruta står ”Skrivet” och ” Klockan” i vanlig Georgia, dessutom står datumet och tiden i fet Georgia! Inte för att vara typsnitts Hitler men de första jag lärde mig på de grafiska lektionerna på gymnasiet att man INTE skall blanda typsnitt på ett sådant sätt. Men eftersom detta återkommer i alla inlägg så blir det iallafal enhetligt. Annars är bloggdesignen inget att klaga på.